\n\t

$\"\"$ <\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div>

\n\t

Vad \u00e4r kol?
\nTr\u00e4kol \u00e4r ett por\u00f6st svart material som framst\u00e4lls genom upphettning tr\u00e4 i en syrefattig milj\u00f6, en process som kallas pyrolys eller torrdestillation. Tr\u00e4kol \u00e4r numera f\u00f6rknippat genom mysiga grillkv\u00e4llar en varm sommarkv\u00e4ll, men f\u00f6rr var det en viktig del i j\u00e4rnindustrin.
\nFr\u00e5n sen h\u00f6st till tidig v\u00e5r kunde man k\u00e4nna lukten av milr\u00f6k fr\u00e5n skogarna runt bruken. P\u00e5 vinterv\u00e4garna kunde man h\u00f6ra h\u00e4starnas bj\u00e4llror p\u00e5 sin v\u00e4g till bruken med fyllda kolryssar med kol, kol som s\u00e5g till att j\u00e4rnmalmen sm\u00e4lte i masugnen och st\u00e5ngj\u00e4rnet i smedjan kunde smidas.
\nP\u00e5 senare tid fanns det \u00e4ven kolg\u00e5rdar som man kolade p\u00e5 \u00e5ret runt. Materialet till milorna p\u00e5 kolg\u00e5rdarna kunde vara s\u00e5gavfall som bakar men \u00e4ven grenar och toppar.<\/p>\n

Men fr\u00e5n tr\u00e4det i skogen till f\u00e4rdigt kol \u00e4r det en l\u00e5ng process som b\u00f6rjar tidigt p\u00e5 v\u00e5ren d\u00e5 man h\u00f6gg i skogen, till h\u00f6sten d\u00e5 det skulle resas in i en mila.
\nMan kolade p\u00e5 h\u00f6sten\/vintern d\u00e5 brandrisken var som l\u00e4gst och de som sysslade med kolning var oftast b\u00f6nder och under h\u00f6sten\/vintern var den lugnaste perioden under \u00e5ret f\u00f6r dem. Skulle man kola och leverera till j\u00e4rnbruket fick det endast vara barrved d\u00e5 l\u00f6vved inneh\u00e5ller fosfor och det g\u00f6r j\u00e4rnet spr\u00f6tt.<\/p>\n

Men hur g\u00e5r det till att f\u00e5 tr\u00e4 till kol? Varje kolare har sitt s\u00e4tt arbeta p\u00e5 som de tycker passar dem men grundprincipen \u00e4r alltid densamma. <\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>

\n\t

$\"\"$ <\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div>

\n\t

Veden som huggs under v\u00e5ren \u00e4r oftast ungskogsgallring, undertryckta tr\u00e4d som huggs ner s\u00e5 b\u00e4ttre tr\u00e4d f\u00e5r mer v\u00e4xyta. Man randbarkar f\u00f6r underl\u00e4tta torkningen och reser in dem i kolvedsres. Kolvedsres har m\u00e5nga olika namn beroende var i landet man bor, kors, klyp, klyk eller klipp \u00e4r n\u00e5gra namn.<\/p>\n

Vad \u00e4r ett kolvedsres?
Ur Hildings Bergstr\u00f6ms bok, Handbok f\u00f6r kolare st\u00e5r det; F\u00f6r att underl\u00e4tta vid lufttorkningen l\u00e4gges resen s\u00e5 att kolvedens grov\u00e4ndar komma i korset, som vilar p\u00e5 en sten eller dylikt. Vedens topp\u00e4ndar skall i bottenparet vara is\u00e4rlagda i ungef\u00e4r 60 graders vinkel och de \u00f6vriga topp\u00e4ndarna i tur och ordning utanf\u00f6r dessa. Res l\u00e4gges i allm\u00e4nhet i 1,0 till 1,2 meters h\u00f6jd. Linjen genom slanornas sk\u00e4rningspunkt skall vara vinkelr\u00e4tt mot den understa slanan. H\u00f6jden i reset m\u00e4tes i korset fr\u00e5n underkant av nedersta slanan, vinkelr\u00e4tt mot denna, till \u00f6verkant av \u00f6versta slanan, allts\u00e5 ej lodr\u00e4tt. <\/em><\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>

\n
\n\t
$\"\"$ <\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
Innan man p\u00e5b\u00f6rjar inresning av kolmilan ska en kolbotten g\u00f6ras i ordning.\u00a0
Man v\u00e4ljer ut en bra plats som som \u00e4r plan och torr. Man rensar den fr\u00e5n stubbar, r\u00f6tter,stenar, all gr\u00e4s och mossa. Nu har man en \u00f6ppen yta som ska packas s\u00e5 den blir t\u00e4tt.\u00a0
Finns det redan en kolbotten ska den ses \u00f6ver innan inresning p\u00e5b\u00f6rjas.<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
$\"\"$ $\"\"$ <\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
Nu \u00e4r det dags att b\u00f6rja med inresningen av kolmilan och man b\u00f6rjar med att s\u00e4tta en stock i mitten av kolbotten, hj\u00e4rtstock eller kung som det kallas. P\u00e5 denna stock\u00a0s\u00e4tter man tv\u00e5 vinklade kilar med en tv\u00e4rsl\u00e5 som bildar en triangel. Denna triangel kommer att bilda t\u00e4ndtrumman och det \u00e4r i den man s\u00e4tter fyr p\u00e5 kolmilan. Man s\u00e4tter ocks\u00e5 en riktst\u00e5ng som anv\u00e4nds att rikta veden mot,\u00a0all ved ska riktas mot st\u00e5ngen.\u00a0
Namnen hj\u00e4rtstock, kung mm kan vara olika varifr\u00e5n man kommer i landet,\u00a0men inresningen \u00e4r alltid densamma.<\/p>\n
\u00a0<\/p><\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
$\"\"$ $\"\"$ <\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
Nu \u00e4r det dags att g\u00f6ra en brygga\/golv som veden kommer att st\u00e5 p\u00e5. Denna brygga\/golv g\u00f6r att att luften kan str\u00f6mma fritt under veden.\u00a0
Man b\u00f6rjar att l\u00e4gga ut grova stockar ut fr\u00e5n hj\u00e4rtstocken, d\u00e4refter l\u00e4gger man klen ved, slanor eller rost som det kallas ovanp\u00e5 som bildar golvet d\u00e4r veden kommer att st\u00e5 p\u00e5.\u00a0
N\u00e4r golvet \u00e4r lagd kan man b\u00f6rja inresningen av veden.\u00a0<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
$\"\"$ <\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
Man b\u00f6rjar med det klenaste veden och reser kring riktst\u00e5ngen detta f\u00f6r det ska l\u00e4ttare ta fart n\u00e4r man s\u00e4tter fyr p\u00e5 kolmilan. Nu g\u00e4ller det att vara noggrann och se till att det \u00e4r t\u00e4tt och samtidigt f\u00e5 till lutningen s\u00e5 det faller efter under kolningen. Det ocks\u00e5 viktigt att varje stock \u00e4r riktad mot riktst\u00e5ngen, om man fuskar med detta kan kolmilan under kolningen vrida sig och \u00f6ppna upp sig som en blomma. Om detta intr\u00e4ffar s\u00e5 g\u00e5r det inte att r\u00e4dda kolmilan.\u00a0<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
$\"\"$ <\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
Efter ett tag g\u00e5r man upp till gr\u00f6vre ved och det gr\u00f6vsta veden ska st\u00e5 mitt i d\u00e4r det hinner torka ur ordentligt och hinner genomkolas under kolningsprocessen. Sedan g\u00e5r man ner i storlek och klenaste veden st\u00e4ller man ytterst d\u00e4r det \u00e4r som kallast. Hela tiden ska man se till att veden riktas mot riktst\u00e5ngen, att det \u00e4r t\u00e4tt och bra lutning.\u00a0<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
$\"\"$ <\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
N\u00e4r inresningen \u00e4r klar \u00e4r det dags att t\u00e4cka kolmilan med granris men\u00a0om man inte f\u00e5r tag p\u00e5 det g\u00e5r det bra med halm, t\u00e4ckpapp eller n\u00e5got som t\u00e4cker veden och inte l\u00e5ter stybben rinna in i veden.<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
$\"\"$ <\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
Nu n\u00e4r kolmilan \u00e4r risredd \u00a0kommer det tunga arbete att t\u00e4cka hela kolmilan med stybb. Stybb \u00e4r en blandning av kolkross och jord och detta g\u00f6r att kolmilan blir helt luftt\u00e4t. N\u00e4r man g\u00f6r kolmilan p\u00e5 en helt ny plats har man bara att jord att tillg\u00e5 men vartefter fler kolmilor som kolas p\u00e5 platsen blandas kolkross med jorden. Stybb fr\u00e5n gamla kolmilor som man kan finna i skogen f\u00e5r ej anv\u00e4ndas d\u00e5 de \u00e4r fornminnem\u00e4rkt och f\u00e5r ej r\u00f6ras.\u00a0
F\u00f6r att f\u00e5 stybben att ligga kvar s\u00e5 anv\u00e4nds block runt kolmilan, sk hyllor som h\u00e5ller stybben p\u00e5 plats och rinner ej av.\u00a0<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
$\"\"$ <\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
Fram till 40-talet hade man inte skorsten utan man stack h\u00e5l i kolmilan d\u00e4r kolningszonen var i kolmilan men sedan b\u00f6rjade man anv\u00e4nda skorsten som f\u00f6rkortade kolningstiden och gjorde kolmilan mer l\u00e4ttsk\u00f6tt. S\u00e5 man g\u00f6r en r\u00f6kg\u00e5ng ut fr\u00e5n kolmilan d\u00e4r man reser en skorsten.\u00a0<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
$\"\"$
$\"\"$
$\"\"$ <\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
S\u00e5 st\u00e5r kolmilan klar och det \u00e4r dags att s\u00e4tta fyr. F\u00f6rst g\u00e5r man runt kolmilan och g\u00f6r dragh\u00e5l l\u00e4ngst ner, det h\u00e4r som luften kommer in i kolmilan, antal beror p\u00e5 kolmilans storlek.\u00a0
Sedan b\u00f6rjar att t\u00e4nda en liten brasa i en hink, pl\u00e5t eller dylikt s\u00e5 det blir en ordentlig gl\u00f6db\u00e4dd som man sedan sl\u00e4pper ner i mitten av kolmilan, i t\u00e4ndtrumman. Sedan fyller man p\u00e5 med fint sp\u00e4ntad ved som f\u00e5r ta sig ordentligt innan man l\u00e4gger p\u00e5 ett provisoriskt lock ovanp\u00e5 t\u00e4ndtrumman. Nu \u00e4r kolmilan t\u00e4nd men man beh\u00f6ver fylla p\u00e5 ved tills man ser att kolmilan har tagit sig och g\u00e5r sj\u00e4lv.\u00a0
En stund f\u00f6re t\u00e4ndning av kolmilan g\u00f6r man en brasa under skorsten, detta f\u00f6r att skorsten ska bli varm samt skapa drag i kolmilan. Man ser till att under hela t\u00e4ndningen att det brinner en brasa d\u00e4r, f\u00f6rst n\u00e4r kolmilan blivit fotvarm f\u00e5r brasan brinna ut.\u00a0<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
$\"\"$
Gas som ant\u00e4nds i t\u00e4ndtrumman<\/p><\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
Vid t\u00e4ndning av kolmilan s\u00e5 bildas det gas som \u00e4r l\u00e4ttant\u00e4ndlig, minsta gnista s\u00e5 ant\u00e4nds gasen och kolmilan exploderar. Ibland m\u00e4rks det som en liten nysning, ibland \u00e4r det s\u00e5 kraftigt att den kastar av sig stybben och blottar veden. D\u00e5 g\u00e4ller det att vara snabb att kasta p\u00e5 stybben och g\u00f6ra kolmilan t\u00e4t igen. Med skorsten s\u00e5 g\u00e5r den mesta gasen ut genom den och man m\u00e4rker ej s\u00e5 mycket av detta men \u00e4ndock kan detta ske. F\u00f6rr d\u00e5 man ej hade skorsten s\u00e5 kunde det blir riktigt kraftiga explosioner och kolaren fick arbeta h\u00e5rt och n\u00e4r han var klar s\u00e5 kunde kolmilan p\u00e5 nytt explodera.\u00a0
Man kan m\u00e4rka att n\u00e5got \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att h\u00e4nda d\u00e5 det slutar att ryka fr\u00e5n skorsten och man kan h\u00f6ra att det kolmilan suger in luft, d\u00e5 g\u00e4ller det att vara beredd. N\u00e4r kolmilan blir varm s\u00e5 f\u00f6rsvinner denna fara.\u00a0<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
$\"\"$ <\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
Nu n\u00e4r kolmilan \u00e4r ig\u00e5ng \u00e4r det passning dygnet runt tills hon g\u00e5tt klart. F\u00f6rsta dygnet \u00e4r det mycket passning bl.a. p\u00e5fyllning av ved i t\u00e4ndtrumman. R\u00f6ken ber\u00e4ttar vad som h\u00e4nder inne i kolmilan. R\u00f6ken ska se ljus och tjock ut d\u00e5 \u00e4r det ok, bl\u00e5aktig d\u00e5 \u00e4r det kol som brinner, gr\u00e5 r\u00f6k, ved som brinner. D\u00e5 f\u00e5r man f\u00f6rs\u00f6ka hitta omr\u00e5det som br\u00e5kar, ibland bildas det tomma omr\u00e5den d\u00e4r veden ej fallit efter sk fr\u00e4t och med hj\u00e4lp av klubban klappa ihop detta. Om man ej g\u00f6r detta kan hela kolmilan brinna upp. I riktigt besv\u00e4rliga situationer kan man ibland f\u00e5 \u00f6ppna upp och fylla p\u00e5 med ved.\u00a0<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
$\"\"$ <\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
N\u00e4r kolmilan b\u00f6rjar g\u00e5 ut s\u00e5 m\u00e4rks det bl.a. p\u00e5 r\u00f6ken som blir tunnare, man h\u00e5ller \u00e4ven ett \u00f6ga p\u00e5 dragh\u00e5len om det \u00e4r gl\u00f6d i dem. \u00c4r det gl\u00f6d st\u00e4nger man den och ett nytt \u00f6ppnas vid sidan om. Detta g\u00f6r man tills det har varit gl\u00f6d runt om i hela kolmilan. D\u00e5 st\u00e4nger man ner kolmilan, skorsten plockas bort och kolmilan ska klubbas\u00a0helt luftt\u00e4t. Men kan \u00e4ven d\u00e4mma kolmilan ,det vill s\u00e4ga man luckrar upp kolstubben, har p\u00e5 vatten och klubbar h\u00e5rt. Vattnet g\u00f6r att kolstubben blir extra luftt\u00e4t. Sedan ska stybben p\u00e5 kolmilan h\u00e5llas fuktig i n\u00e5gra veckor och d\u00e5 kv\u00e4ver man den ev. gl\u00f6den som finns i kolmilan. Daglig tillsyn till man river kolmilan s\u00e5 inget h\u00e4nder under avsvalningsperioden.\u00a0<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
$\"\"$ <\/p>\n
$\"\"$ <\/p>\n
$\"\"$ <\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
Efter komilen har st\u00e5tt p\u00e5 avsvalning i n\u00e5gra veckor ska den rivas. Har man tur har kolmilan svalnat av och rivningen blir ett enkelt arbete men ibland s\u00e5 flammar det upp och man f\u00e5r se till att sl\u00e4cka gl\u00f6dande kolbitar som man doppar i ett spann vatten, det g\u00e5r ocks\u00e5 anv\u00e4nda en vattenspruta, typ blomsterspruta. Man f\u00e5r aldrig dr\u00e4nka gl\u00f6dande i kol i vatten, d\u00e5 f\u00f6rst\u00f6r man kolet.\u00a0
N\u00e4r kolmilan \u00e4r utriven och kolet ligger p\u00e5 backen s\u00e5 \u00e4r det dags att packa i s\u00e4ckar. Vet man med s\u00e4kerhet att kolet \u00e4r kallt vid utrivningen kan det packas direkt i s\u00e4ck annars l\u00e5ter man det ligga p\u00e5 backen ett dygn innan det packas. En kall kolbit kan ha ett gl\u00f6dande k\u00e4rna och d\u00e4rf\u00f6r ska man vara vaksam.\u00a0<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
$\"\"$ <\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div>
\n
\n\t
Nu \u00e4r kolmilan klar ska det st\u00e4das undan p\u00e5 kolningsplatsen och redskap st\u00e4llas undan.\u00a0
Kol fr\u00e5n en kolmila ger mycket mer v\u00e4rme och n\u00e4r man anv\u00e4nder till grillning s\u00e5 beh\u00f6vs det bara en br\u00e5kdel mot det kol man k\u00f6per i aff\u00e4ren.\u00a0
Kolar man p\u00e5 bj\u00f6rkved brukar man f\u00e5 ca 40 % , barrved 50% s\u00e5 p\u00e5 en kolmila p\u00e5 10 kubik f\u00e5r man ut 4 kubik l\u00f6vvedskol, p\u00e5 barr 5 kubik kol. Sedan beror det ocks\u00e5 p\u00e5 vedens torrhet och hur h\u00e5rt man k\u00f6r kolmilan, en l\u00e5ngsam process ger mer och b\u00e4ttre kol.\u00a0<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Vad \u00e4r kol? Tr\u00e4kol \u00e4r ett por\u00f6st svart material som framst\u00e4lls genom upphettning tr\u00e4 i en syrefattig milj\u00f6, en process som kallas pyrolys eller torrdestillation. Tr\u00e4kol \u00e4r numera f\u00f6rknippat genom mysiga grillkv\u00e4llar en varm sommarkv\u00e4ll, men f\u00f6rr var det en… <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-121","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kolbiten.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/121","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kolbiten.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kolbiten.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kolbiten.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kolbiten.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=121"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/www.kolbiten.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/121\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":186,"href":"https:\/\/www.kolbiten.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/121\/revisions\/186"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kolbiten.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=121"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}